Konferensen "Framtidens lärverktyg: Vart är vi på väg?

Här kommer en sammanfattning av vår konferens som vi anordnade tillsammans med Sambruk. Tillsammans samlade vi aktörer från skola, myndigheter, akademi och bransch för att diskutera framtidens lärverktyg. Konferensen, modererad av Jan Hylén, tog avstamp i frågan: hur kan vi forma en digital lärmiljö som stärker undervisningen och elevernas lärande?

Under dagen belystes flera centrala teman. Fredrik Norman inledde med föreläsningen ”Mellan hype och hållbarhet”, där han betonade att det är pedagogiken – inte tekniken – som avgör kvaliteten i undervisningen. Digitala verktyg kan ge positiva effekter, men resultaten varierar och kräver väl genomtänkta didaktiska val. Han uppmanade till evidensbaserade arbetssätt som ger lärare stöd utan att inskränka deras professionella autonomi.

Skolverket presenterade sitt arbete med att ta fram stödmaterial för huvudmän, rektorer och lärare kring val och användning av lärverktyg. Syftet är att skapa systematik och kvalitet i besluten, med utgångspunkt i undervisningens behov och elevernas arbetsmiljö. Materialet kommer att omfatta både analoga och digitala verktyg, inklusive AI-baserade lösningar.

Internationella perspektiv genom Lene Karin Wiberg och Marianne Leirska Norveel från Norge, som delade erfarenheter av nya modeller för anskaffning av digitala lärmedel. Följ gärna BRUK-projektet. Bruksbaserad betalning har testats som ett alternativ till traditionella licenser, med målet att öka flexibiliteten och minska överlicensiering. Samtidigt lyftes utmaningar kring administration, transparens och behovet av standardisering.

Johanna Karlén från Swedish Edtech Industry gav en framtidsspaning om branschens utveckling. Hon pekade på att digital kompetens riskerar att nedprioriteras i styrdokument, samtidigt som behovet av en nationell strategi för digital infrastruktur och livslångt lärande är större än någonsin. Hon underströk vikten av samarbete, beställarkompetens och en sund edtech-marknad som främjar innovation.

Anna Åkerfeldt från Ifous tog upp frågan om hur vi väljer “rätt” digitala lärverktyg. Hon framhöll att valet måste utgå från didaktiska principer och kvalitetssäkring, där interoperabilitet, GDPR och användbarhet är lika viktiga som pedagogisk funktion. Hon nämnde också EdTest, ett verktyg för att välja och värdera lärverktyg.

Mikael Svensson från SKR belyste den osäkerhet som uppstår när nationella styrsignaler förändras snabbt och presenterade SKR:s initiativ för att ge skolhuvudmän stöd i styrning och ledning, särskilt kring AI.

Marcus Billström från Majemaförlaget avslutade med förlagens perspektiv: strukturerade läromedel och digitala hjälpmedel som underlättar lärarens arbete och stärker undervisningen.

I det avslutande passet presenterade professor Italo Masiello resultat från ett flerårigt forskningsprojekt om utbildningsteknologi i grundskolan. Projektet har visat att lärarnas digitala kompetens kan höjas genom långsiktig och hållbar implementering, men också att användningen av digitala läromedel minskar när de inte uppfyller lärarnas behov i praktiken. En viktig slutsats är att datainformerad undervisning kräver en stabil och standardiserad datainfrastruktur – något som i dag saknas och leder till “datachaos”. Italo betonade att EU:s stöd är avgörande för att bygga en gemensam infrastruktur som möjliggör mobilitet, innovation och demokratiska värden. Han visade också hur tekniska lösningar som dashboards och interaktiva visualiseringar kan ge skolor bättre beslutsunderlag, men att detta förutsätter gemensamma standarder och tydliga avtal mellan kommuner, leverantörer och universitet.

Konferensen avslutades med ett panelsamtal där frågan om framtidens lärverktyg diskuterades ur flera perspektiv. Samtliga deltagare var överens om att vägen framåt kräver samverkan, tydliga riktlinjer och en gemensam strävan att sätta elevernas lärande i centrum. Framtidens lärverktyg handlar om mer än teknik – det handlar om att skapa hållbara, likvärdiga och pedagogiskt grundade lösningar.